Inställningen till upphovsrättslagen

[Mikael Thieme]

Att den som skapar skall ha betalt ser jag som självklart. Att den som tjänar pengar på att spela upp ljudfiler som andra skapat (läs: DJ:s) också betalar för det förfogandet ser jag också som självklart.

Men upphosvrätt och musikdistribution/-skapande är i mina ögon en för stor diskussion för att hållas helt generell, det finns mängder av stickspår och aspekter. Jag tror att man behöver spalta upp ämnet för att kunna diskutera det med något resultat.

Några av mina andra åsikter är att det är fullkomligt ointressant för mig som konsument att betala nästan lika mycket för en vingklippt ljudfil som för en med fullgod kvalitet.
Samt att det är fullkomligt ointressant för mig som konsument att betala fullt pris för en CD-skiva som bara kan spelas upp i just en CD-spelare - och inte (eller bara med svårighet) genom en dator, på en iPod etc. (Faktum är ju t.o.m. att somliga kopieringsskyddade CD-skivor inte ens går att spela upp i alla vanliga cd-spelare.)

Min egen personliga moral manifesterar sig på litet olika vis. Jag köper litet färre skivor idag än jag gjorde för 10 år sedan, men det beror enbart på att jag har litet mindre marginaler i hushållsekonomin idag än för 10 år sedan. Däremot skaffar jag mig ibland musik på andra vägar, men det handlar oftast om ett par olika varianter. Dels musik som jag sedan länge äger på vinyl, dels musik som jag i ett senare läge köper på CD. Musik som jag skaffar på prov och som det visar sig att jag inte gillar tillräckligt mycket för att vilja äga på CD slänger jag oftast, och i min värld "räknas" den inte.

Slutligen ifrågasätter jag att artister bör se skivförsäljning som reklam för livegig där de stora pengarna görs. Jag är inte alls övertygad om att en "genomsnittsartist" tjänar mer på livegig än på skivor, traditionellt har det varit precis tvärtom och jag tror (tills jag blir motbevisad) att skivförsäljningen fortfarande överväger för de flesta.

[Per Johanson]

Jag tror de flesta håller med om sista stycket i ditt inlägg. YMMV, men genomsnittsligen är det definitivt så.

[Gustaf Gagge]

Gustaf: bara för att man betalar till STIM så får inte dom som har upphovsrätten till just det albumet pengar, upphovsrätten för ett album ägs av skivbolaget och/eller artisten medans den som får pengarna från STIM är upphovsrättsinnehavaren för den specifika låten som kan vara en tredje part eller artisten själv.

jag kanske utryckte jag mig oklart. men det är just den som har upphovsrätten på låtarna, igentligen den som skrivit dom om de nu inte har sålt dem till ett förlag eller ett skivbolag som får pengar. precis så som du skriver. men precis som jag säger så får skiv bolaget som har ett phonogramavtal , det är vad ett skivkontrakt heter på fint språk inga pengar från stim. utan de får från försäljningen och genom NCB mm

Du har fortfarande inte förstått hela alltet av det jag sa, STIM-pengarna går till själva upphovsmannen för låten, den som skrev låten, men skivbolaget äger rättigheterna för den specifika inspelningen som ligger på skivan dom ger ut. Det är skillnad på vad dom äger, skivbolaget tjänar multum på att sälja skivorna och låtskrivaren får lite pengar från STIM.

Men det är ju det jag säger vet inte hur jag kunna uttrycka mig klarare. Jag är fullt medveten om att skivbolagen äger rätten att ge ut skivan och inte får några pengar från stim det är ju det jag har skrivit. Det är ju det som är ett phonogramavtal dvs rätten att få ge ut en skiva med matriealet som är inspelat. Men det behöver nödvändigt vis inte innebära att de äger själva inspelningen det beror på hur man har skrivit avtalet. men jag som sagt det är väldigt rörigt att ge ut en skiva och det är många som ska sina delar av kakan. Bla Stim , Sami, Nordic Copyright Beureu (NCB) och IFPI. NCB är de som handhar de rättigheter när det gäller mekaniska mångfaldigande av verk dvs skivor. Sen är en del av dessa anslutna till internationella organisationer som bevakar intressena utomlands. Sedan finns ju royalty ersättningar som ligger utanför detta och dessa beror ju på hur avtalen mellan artisterna och skivbolagen ser ut. en salig soppa jag tycker att man borde förenkla detta så att vanligt folk förstår och kan läsa avtalen för som det är nu bör man någon kunna titta igenom ett skiv kontrakt som idag även kan vara ett förlags avtal ett distrubitions avtal och ett merchendise avtal.

[Gustaf Gagge]

jag håller med david att man kanske bör titta på datorspelsbranchen där man faktiskt har hittat sätt att på nytt tjäna pengar inte bara genom den fysiska kopian av mjukvaran. Sedan tror jag också på iden med en slags media licens där det inte beror på vilket format jag väljer att lyssna på min musik.

jag håller med per att man inte ska ändra lagarna eller hur domstolarna ser på upphovsrätt även om det går. Utan att det ligger i hur avtalen skrivs. och avtalen mellan de olika intresse organisationerna som bevakar upphovsrätten ser ut.

[Hasse Queisser]

OK, följande åsikter kan mycket väl göra att det tar hus i helvete i denna diskussion, men låt så vara...

I mitt tycke så är det de stora skivbolagen som satt sig själva i den sitation vi ser idag. Hade de varit lite mer lyhörda och villiga att följa med i den tekniska utvecklingen istället för att envist hålla sig kvar i det förra seklet så hade musikmarknaden sett helt annorlunda ut idag.

Det jag har svårast att köpa med dagens system är att artisterna får så oerhört liten del av kakan medans skivbolagen roffar åt sig i princip allt.

Som det funkar idag så minimerar skivbolagen sin egen risk i utgivningen av en ny skiva/artist medan de kontraktsmässigt säkrar i princip hela den vinst som finns att hämta om artisten säljer bra.

Ofta är det så att artisten i princip bara får låna pengarna för inspelning, marknadsföring och distibution. När (om) skivan sedan börjar sälja så tar skivbolaget 100% av intäkterna tills alla kostnader är återhämtade, och efter det så får artisten ändå så lite som någon enstaka krona per såld skiva av försäljningsintäkterna. Rättvist??? Artisterna sitter mao ofta i slavkontrakt som ger dem kaffepengar medans de feta skivbolagsdirektörerna kammar hem pengarna som jag betalar för skivorna i tron om att artisterna faktiskt får del av mina surt förvärvade slantar. Skulle inte tro det...

Jag håller till 100% med om att artisterna/upphovsmännen ska ha bra betalt för sin musik. Problemet är att de inte får det om vi köper deras skivor som det ser ut idag.

Jag köper alltså inte skivor som säljs via de stora skivbolagen. Varför skulle jag lägga 200 spänn på en skiva (vilket är alldeles för mycket till att börja med) när artisten inte får något alls av det i princip. Jag laddar ner en del musik, och jag skäms inte för det. De skivor jag köper är antingen direkt från artisten själv eller via mindre indiependentbolag. Då kostar skivan 100-120 spänn och jag vet att en avsevärt större del går till artisten själv.

Det har egentligen aldrig varit billigare att spela in och distibuera musik än idag, och ändå har det aldrig varit dyrare att köpa skivor. Är det någon mer än jag som ser skivbolagen försöka täcka kostnaderna för sin alldeles för stora kostym?

Allt fler artister och musikskapare ser sig om efter alternativa sätt att sprida sin musik, och samtidgt få en större del av intäkterna, med all rätt. De stora drakarna har skrivit under sin dödsdom för länge sedan, de har bara inte insett det ännu.

[Jacob Thulesius]

Jag håller definitivt med Hasse om att alldeles för liten del av intäkterna går till artisterna själva. Det är absurt att den som tjänar mest på ett verk inte är den som producerat och skapat verket. På något sätt måste reglerna ändras så att det blir till fördel för artisterna.

En tanke jag har haft rör priset på cd skivor idag. 150-200 kr får man ge ute i handeln idag för en vanlig skiva. Själv tycker jag det är alldeles för dyrt. Det resulterar i att jag köper ytterst få skivor.
Tänk ifall skivor kostade mellan 50 och 100 kr istället. Då har jag definitivt köpt fler skivor. Tänk så här.
En person som vanligtvis köper en skiva i månaden á 200 kr kanske skulle köpa 5+ skivor á 50 kr istället. Så tror jag fallet hade varit för mig.

Dessutom tror jag att Turnéer är vägen till intäkterna. Jag själv tycker det är för dyrt att köpa ett bands skiva jag gillar för 200 kr. Men jag har inga problem med att ge 700+ kr för att se dem live.

[Måns Nilsson]

Hasse har rätt. I kapitalistiska system så är det inte synd om den som inte kan leverera det konsumenterna vill ha, det är ett tecken på att man borde lära sig eller göra konkurs.

Skivbolagen fattar nog, i och för sig, att det är någe lurt på gång, men de är lika eleganta som en teleoperatör på Internet i sitt elefantkrossande av porslin. Varför ska jag betala för något jag inte kan förfoga över på det sätt som lagen ger mig rätt att göra? Varför ska jag låta Sony installera rootkits? Varför ska jag ställa upp på oligopolfasoner som regionskodning av DVD'er? Varför ska jag tvingas använda ofria filformat som kräver licenspengar till ett tyskt institut och dessutom låter anka i de bittakter som erbjudes?

Det finns delar av fonogramindustrin som har hajat; de är antingen små eller tvingade, eller bägge.

De som inte hajar kommer att gå under. Ladda ner era favoritartisters musik, och skicka dem en hundring via PayPal. Det kommer att vara den mest lönsamma försäljning av fonogram de nånsin varit med om. Radiohead fattar, för övrigt.

[Ian Delahorne]

De som inte hajar kommer att gå under. Ladda ner era favoritartisters musik, och skicka dem en hundring via PayPal. Det kommer att vara den mest lönsamma försäljning av fonogram de nånsin varit med om. Radiohead fattar, för övrigt.

Tyvärr funkar inte det riktigt bra än att göra så, eftersom artisterna är beroende av skivförsäljningen. Ja, pengarna som kommer in är minimala, men antal plastbitar man har sålt är en mycket viktigare förhandlingsslagträ när det gäller kontrakt, turné mm.