Belastning av tross

[Thomas Nilsson]

Hej.
Jag har en fråga, någon som vet hur man kan räkna ut hur mycket man får lasta tross. Är så att jag har tänkt bygga en fyrkant på ben (ett ben i varje hörn) och i två av hörnen har jag tänkt en 1,5 m trosspipa rakt ut. Får man lasta denna pipa? Om ja med hur mycket? Använder bara Eurotruss FD33 med spetsen nedåt.

Borde inte vara någon skillnad mot en rak pipa med två stativ där du hänger lite utanför stativen eller?

Någon som har tips och idéer?

/Thomas

[Marcus Sandberg]

Man får gå in och kolla med trosstillverkarens instruktioner. Själv så känner jag tveksamhet för att belasta utstickaren med högre laster. Det blir en helt annan påfrestning av trossen när den bara sitter fast i en sida.

[Sebastian Silvén]

Kontakta din återförsäljare/tillverkare för att få reda på hur du kan lasta trossen....

Alltid det bästa....

[Peter Hallin]

Hur kommer trosspipan ut - vad sitter den fast i?

[Peter Hallin]

Ta två getögon och svansen av en råtta.
Vid fullmåne går du tre varv motsols runt en brunn (om du befinner dig på norra halvklotet annars åt andra hållet).
Kasta sedan det ena getögat med din vänstra hand (om det är din sämsta – annars tvärt om) bakåt, över höger axel så att det hamnar på marken till vänster om en tänkt förlängd mittlinje genom din kropp.

Mät avståndet, L1.

Gör om samma sak men med råttsvansen och höger hand (om den är din bästa - annars …) över vänster axel så att den hamnar på marken till höger om samma tänkt mittlinje.

Mät avståndet, L2.

Ta L1/L2 (L1 dividerat med L2) och du får kvoten Lk. Detta värde hamnar vanligtvis mellan 2,5 och 3,75.

Multiplicera sedan detta men 9,81 för att göra Newton glad. Om du inte befann dig vid 45:e breddgraden 1 m meter över havet vid kasten kan du behöva justera värdet något. Är du i Stockholmtrakten kan du dividera med 08.

Ditt justerade L-värdet, Lj, används för att beräkna hur långt utstick just du kan ha i förhållande till den bakomliggande trossen.
Exempel Lk är 2,71 ger 2,71 x 9,81/08 = 3,33 (Lj).

Om du skall ha ett utstick på 1,5 meter bör den bakomliggande trossen vara 1,5 x 3,33 = 5 m. Detta kan dock kompenseras genom att man hänger mer/mindre vikt i den bakomliggande trossen. (överkurs)

Observera att Lk är ett personligt mått och kan variera lite från tillfälle till tillfälle. Det är därför lämpligt att upprepa proceduren med getögat och råttsvansen vid flera tillfällen för att skapa sig ett signifikant, personligt Lk-värde; Lp.

Kasta sedan getögat och råttsvansen i soporna – de är förmodligen ganska äckliga vid det här laget.

Det personliga Lp-värdet kommer förmodligen från år 2010 att skrivas in i de internationella riggningslicenserna.

Ta sedan det andra getögat och kasta det i tillverkarens tabell för last på utskjutande tross. Trerörstross av typ Eurotruss, Intertruss och Prolyte (29 cm) har ett typiskt värde på punktlast på 1,5 meters utskjut på mellan 200-300 kg.

Räkna lite försiktigt och anta det lägsta värdet: 200 kg. Det bör sedan reducera med 50% om utskjutet sitter i ett trosshörn. Du kan alltså hänga 100 kg i punktlast på 1,5 m utskjut.

Men du är inte klar ännu – skiten får ju inte välta!
Ta därför fram läroboken i fysik från grundskolan. Kolla efter något kapitel som heter grundläggande fysiska lagar (förmodligen i början). Förhoppningsvis hittar du någonting i stil med kraft gånger väg, vilket är synnerligen användbart i detta fall.

Om du som i exemplet ovan har ett personligt Lk- eller Lp- värde på 2,71 kunde vi se att den bakomliggande trossen, i just ditt fall, ska vara 5 m. Om vi för enkelhetens skull räknar bort trossens egenvikt och räknar med punktlaster som hänger så långt ut från gångjärnet/vågpunkten som möjligt får vi en ekvation för jämvikt
Lu x Mu = Lb x Mb.
(utskjutets längd (Lu) från vågpunkten i meter x vikten på utskjutets last (Mu) i kg = bakomliggande trossens längd (Lb) från vågpunkten i meter x vikten av bakomliggande trossens last (Mb) i kg).

Vi vet att:
Lu är 1,5 m
Mu är 100 kg
Lb är 5 m
Vi söker Mb

Vi skriver om formeln:
Lu x Mu/Lb= Mb
dvs 1,5 x 100/5=30
För att uppnå jämvikt bör den bakomliggande trossen ha en punktlast på 30 kg placerad på 5 meters avstånd från vågpunkten. För att vara säker på att konstruktionen inte välter bör du dubblera lasten Mb till 60 kg.

Om den sista delen var lite jobbig kan du ta fram en planka, linjal eller dylikt. Dela in den i 6,5 längdenheter. Skapa en vågpunkt, 5 längdenheter från ena sidan och 1,5 från andra. Balansera plankan på något över vågpunkten. Skaffa något som kan vara viktenheter, suddgummin, engelsk konfekt av samma storlek eller annat gärna fyrkantigt så att det går att stapla. Låt varje viktenhet representera 10 kg. Lägg först 10 viktenheter 1,5 längdenheter från vågpunkten för att simulera lasten (100 kg) på utskjutet. Lägg därefter på viktenheter i den andra ändan tills din linjal (eller vad du nu valde) väger jämt. Det är viktigt att egenvikten på linjalen e.dy. inte är för hög i förhållande till dina viktenheter för att detta ska fungera. (Om du använder denna metod får du gärna ta bilder och publicera här på forumet)

OBS: glöm inte att ta rätt på det andra getögat!

[Johannes Tegern]

Haha, detta var det bästa inlägget i detta forums historia (rätta mig om jag har fel). Respekt Peter!