Ljudoljus.net

Jag är rätt ny på det här med balansering och att använda stereotelepluggar till monosignal med balansering. Balansering handlar om att ha ett skyddande hölje runt kablen som är kopplat till jord, right?

Fråga ett lyder: Om man har en balanserad ut/ingång som man vill kopplam till en obalanserad apparat via monoteleplugg (antingen kabel eller adapter till RCA eller liknande) - mot vad är det balanseringsledaren ligger? Blir det en sammanförning av jordhöljet och signaljorden då?

Fråga två lyder: Hur bär man sig åt om man har en obalanserad ljudkälla som man vill leda genom en lång kabel (mellan scen och mixplats till exempel) - kan man då på nåt sätt balansera den signalen? Något i mitt huvud ringer "linebox", men jag har verkligen ingen koll. Tänkte fört att det går ju inte eftersom lineboxar inte brukar ha egen strömmating (väl?), men sen kom jag på att mikrofoner ger balanserad signal, och så blev jag bara förvirrad. Någon får gärna reda ut saker för mig.

På fråga ett svarar jag:
http://www.diy-central.com/HowToCreateY ... ables.aspx" onclick="window.open(this.href);return false;

På fråga två svarar jag:
Det finns ju passiva lineboxar som endast balanserar signalen via en transformator och inte behöver någon drivning i form av phantommatning/batteri som aktiva behöver, dock kan jag inte riktigt säga vad som gör aktiva Lineboxar bättre (?) då jag inte besitter kunskapen om det .

Finns även sådana här boxar:

http://www.kramerelectronics.com/produc ... name=482xl" onclick="window.open(this.href);return false;

/M

Här kanske lite mer läsvärt...

http://www.rane.com/note110.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Många frågor på en gång. Först: Vad är "balansering"?

Balansering handlar om att skicka samma signal genom två tvinnade ledare, fast den ena upplagan av signalen är polvänd. (INTE fasvänd, det är något annat!). Varför gör man det då? Jo, alla störningar som påverkar signalen på vägen påverkar båda signalerna lika mycket. När man når fram till mottagaren så terminerar man förbindelsen på ett sätt som gör att signaler som är lika i bägge ledarna (även i polaritet) släcks ut -- det kan vara genom att man har en ingångstrafo med centertappen jordad, eller en aktiv ingångskrets som polvänder tillbaka den ena ingången och sedan summerar dem. Det som var lika på bägge släcks nu ut, medan det som skulle vara där och som var polvänt från början står kvar. Det här med balansering är mycket effektivt. Man kan köra låga nivåer flera kilometer i oskärmad kabel om man gör rätt. Se telenätet.

Fråga "ett" är i princip omöjlig att svara på; det är så många "Det beror på" att utredningen om dessa alternativ fyller en bok. I princip ska man inte. Balanserat och obalanserat är väsensskilt och ska så behandlas. Men om man måste se till att det läggs en signal på ingången, så...

Kom bara ihåg att det här är fulhack. Det blir inte lika bra.

(jag använder XLR-stiftnummer här, för att det ska bli tydligt. Man bör anta följande regel för omvandling till telepropp:

1 -- Hölje
2 -- Spets.
3 -- Ring. )

För en obalanserad utgång brukar jag lägga ihop pin 1 & 3 i sändande ända och mata balanserad ingång med detta. Det är det lättaste.

För obalanserad ingång är det klurigare. Ett alternativ är att koppla in pin 2 och 3 som signal och jord, och strunta i att ansluta skärmen (pin 1) i mottagande ända. Men ibland är det bättre att strunta i 3'an och ansluta 1 & 2. Eller så ska man lägga ihop 1 & 3 i mottagande ända. Alla tre förekommer, och vilken man tar beror på hur balanseringskretsen är designad. Trafos och servobalanseringar och vanlig ful-opamp-lösning och... Dessutom spelar jordningssystemet i apparaterna in.

Ja, det är svart magi när man börjar fuska med obalanserat.

Fråga två: Ja du, det finns gott om burkar och hittepå. Vilken man väljer beror som det brukar heta på. Igen. Om det är en CD-spelare med 2V ut, så vill man typiskt ha en omvandlare med linje in och ut, kanske bara ett Lundahlrör (http://www.lundahl.se/pdfs/datash/1584_x.pdf" onclick="window.open(this.href);return false;). Det räcker med en sån eftersom CD-spelaren egentligen bara behöver en mild impedansanpassning och en balansering.

Om det är en akustisk gitarr med högimpediv pickup eller en gammal P-bas eller någe, så skulle jag rekommendera en DI-box. Helst aktiv, eftersom man får en högre inimpedans med sådana. En vanlig synt ligger någonstans i mitten. En passiv DI-box av god kvalitet (inte en IMG Stageline eller IMP2, tack, snarare en Radial ProDI eller ännu bättre deras Jensenbestyckade JDI.) blir alldeles utmärkt till detta.

Ovan gäller förstås om det är en mikrofoningång eller motsvarande som ska ta emot signalen, eftersom man kan behöva anpassa förstärkningen lite. Är det till en slutstegsingång eller så ska man använda trafo eller motsvarande linjenivåmojäng.